DIJON - NUIT-ST-GEORGE, 33,2 km

Onsdagen den 30 maj.


Utfarten från Dijon blev knepig. Plötsligt avvek verkligheten från kartan. De stora stråken gick åt fel håll, dessutom rusningstrafik. Kartan åker ner, vi kör efter solen, söderut, oavsett stor eller liten gata. Plötsligt träffade vi på ett gäng grabbar som lirar tvåmål med hockeyklubbor och tennisboll. Målen utgjordes av skolväskor.
Precis som vi gjorde på gatan i Midsommarkransen i början av 50-talet innan bilarna tog över. Jag blev alldeles varm inombords. Grabbarna slutade när vi kom fram. Efter livligt gestikulerande fick jag igång dom igen och tog några bilder.

Så är vi på väg ut längs Grands Crus fälten.

Vi tar väg D122 som går parallellt med N74, vägen som utgör gräns för vinfältens sträckning österut.

De röda bourgognevinernas främsta vingårdar är planterade med Pinot Noir. Grand Crugårdarna tar sin början norr om byn Gevrey-Chambertin och fortsätter i en nästan obruten linje till Vosne-Romaneè, strax norr om Nuit-St-George.  Cote de Nuits är en liten strimma land som slingrar sig på den branta sluttningen på östra sidan av Morvanbergen. Denna Cote ligger mellan 250 och 350 meter över havet. Sluttningen är uppbyggd av kalksten. Alla de största vingårdarna är belägna på den här nivån och vetter i huvudsak mot öst eller sydöst.

En doft av solvarma rosor sprider sig längs vår väg.

Och skyltar med namn på de vingårdar vi (Lisa mest) läst om, dök upp överallt.

Ute på fälten är det full fart. Många jobbar både manuellt och med maskin.

DAGENS VINMASKIN. Den här rensar ogräs mellan raderna. Ett antal små, vinklade plogblad stryker vinplantorna. Killen har värsta kollen, tittar ner, låg fart och små, små slag med ratten hela tiden.

Här fäster vingårdsarnbetaren upp rankorna vid ståltåd. Han använder små märlor som lämnar utrymme för vinkvistarna så att det inte skadas. 

Vad ere här? Svedjebruk?

Och sådana här vackra burgundiska tak ser vi överallt.

Lasse lärde sig på förra stället så här griper han in och ställer till rätta.

Karta inhandlad på Kartcentralen, Sveavägen i Stockholm, som visar var de olika klassade gårdarna finns. Crands Crus, 1er Cru, eller Appelations Communales.

Dagens cyklister var många och dubbla. 6 tandem på rad. Här inne i NUITS-ST-GERORGES där vi stannade för natten. Av cyklarnas utrustning framgår att dom normalt bär packning, men nu precis som vi kanske på jakt efter den perpekta menyn till kvällsvard. Nån nationstillhörighet hann inte faställas. Ser dom inte lite tyska ut?

ABSTINENS!!!  Här läser han om något lokalt lag i franska liga 3, på franska!!

Elcyklar är hett i Frankrike! Helt OK, men ska naturligtvis inte få se ut som vanliga cyklar! Vad gör Hollande?

Bordsgrannarna intill hade valt färdigt och konkade öve menyn till oss. Mat och vin är på allvar i Frankrike. Tydligare här i Bourgougne än i Paris. Man läser menyer utanför restauranger, långa diskussioner med personalen innn man kommer till skott.

Så här går det när man inte kör diskussionen i botten. Körsbärsöl, eller nåt ditåt.

Men Lisa fick välja en liten flaska 1er Cru till maten. "Mycket" vin var det i liten flaska.

NUITS-ST-GERORGES svar på Trelleborgs "BÖST".

Och vi har valt att stanna ytterliggare en dag i NUITS-ST-GEORGES för att cykla runt mellan några av väldens finast vinfält, utan packning.