MONTPELLIER - LE CAP D´AGDE, 66,4 km

Måndagen den 18 juni

Vaknar upp och inser att fransmännen röstat rätt för andra gången under vår resa, nu i Parlamentsvalet. Kul att få ett så direkt genomslag av de kontakter vi haft längs vår väg.

Vi spårar genom Montpellier, från den nordvästra delen av sta`n till en vit väg mot sydost, med hjälp av sol och spårvägslinjer.

Statshuset! Här har i alla fall inte Bofil varit..

Det finns 4 spårvägslinjer.  Alla med vagnar olika lackade. På morgonen kommer den 4:e linjen, den som jag missade igår. Stiligt. Annars tycker jag att alla spårvagnar ska vara blåa, alltid.

Vid sista utfarten från staden upptäcker vi att motorvägar, nationella röda vägar, gula vägar och små vita vägar skall samsas i ett gemensamt rondellsystem. Det är rusningstrafik.
Vi provar allt (försöker springa över, hitta vägar under rondellsystemet, då säger Lasse med dödsförakt: "Det är bara att cykla i rondellerna, då har vi företräde". Efter "Jag vill inte, jag vill inte" så cyklar vi tillsammans med alla morgontrötta och stressade bilister genom rondellen och överlever..


Det går inte så bra för denna unga tjej som bara slår runt med sin scooter mitt  framför ögonen på mig.

Kålhuvuden? Honungsmeloner är nog rätt svar. (Lisa: nej dom heter något på G...)

Det låter något om bakhjulet!!

Vi anar att vi är nära, vem ser det först? Då dyker nåt vatten upp, vi tjoar ungefär samtidigt. Men det är nåt lurt, man borde ju inte kunna se andra stranden, om det nu inte är Mallorca .

Här är förklaringen, en fördämning av något slag och en kanal mitt i havet. Lurigt.


Vi har hittat cykelvägar, på kartan,som går på landremsor som förbinder olika punkter längs strandlinjen.
Här kommer den första. Nu är det lättcyklat.

Ps till Johnny: FOTEN! Foten i Medelhavet.

Alla firar inte att dom kommit fram, dom har nog varit här ett tag


Hej ROBIN! Det här får räcka, jag väntar med att kasta mig i tills du också är på plats! Ljummet!.

Inte ljummet precis - inte så där direkt i alla fall.

Första playan (plage säger dom här) är en strand med parasoller. Här finns det två.


En bit ut på landremsan. vi möter många cyklister..

Det skall inte räcka med strulet på morgonen. En motorvägsliknande röd väg, som vi tvingas ut på under några km, efter första landremsan, gör att vi försöker hitta alternativ. Här bryter vi oss in på en bangård, där låset redan är uppbrutet. Det är däremot inte låset i andra ändan på bangårn så det blir att ta sig ut där vi kommer in igen och köra på vägrenen to the bitter end. DAGENS TÅGBILD (vi kör med vid definition på tåg)

Vi har kommit fram till klippstaden Sete.

Det är dags för lunch. Flexibelt sätt att fixa pastarätt. Pastasorten på ena sidan och såsen på den andra. Bara att komponera.

Vackra mosaikinläggningar i cykelstråken.

Lasse: Uppfläkta styrändar - inte snyggt - men välgörande för axlar och nacke. Får väl stå ut

Dags för nästa långa cykelväg på en landremsa. Sträcker sig från platsen där fotografen står och berget som syns i fonden längst till vänster. Är en mil lång.

Några regndroppar och regnkläderna åker fram. 

Lasse: Finns ingen som har sån koll på regn som Lisa, vi andra medtrafikanter - även dom som åker nercabat -  märker ingenting. 

Sandbankens struktur: Sandstrand, vindskydd, cykelbana, parkeringsfickor, smal bilväg. Var hundrade meter en numrerad ingång från P-platserna till stranden, Vid varje ingång en kallvattendusch. ingenting annat. Inga serveringar eller andra förlustelser. I en hel mil.

Enkla semesterboningar upplagda som campingplatser med gemensamma utrymmen vad gäller hygien mm
Bara fransmän


Förutom vass så växer det också vinrankor på banken och vi undrar hur det fungerar. Rötterna brukar sträva mycket djupt.


Delvis ser det ut som i Falsterbo.

Vi beslutar slå läger i Le Cap d`Agde, en riktig klassisk semesterort. Staden Agde ligger några km därifrån, lär vara en av Frankrikes äldsta städer. Vi kikar på den i morgon när vi rullar vidare.

En semesterort för vanliga fransmän är vår bedömning. Inga jetsetare. Även om vi ser några stycken flotta båtar.

Hm, hm det är lite varmt med svart... fast inte så praktiskt med vitt i packningen förstås.
Men i butiken bredvid  hittar vi  nya kartor i stället för dom som nån skickade hem när vi trodde att vi inte skulle hinna till Barcelona. Nu känns Spanska gränsen inte så avlägsen.

ROBIN! Morfar calling!! DAGENS HUND hittade vi på Boardwalken. Det var knappt så han syns. Det minsta jag sett, det går tre såna här på en Charlie.

Inte dagens hund, men Kungspudlar har en särskild plats i Lasses hjärta så han får vara med. Men som dom ställt till honom, kolla tassarna och kaluffsen!

Det blev seafood, inkastade av piraten.

Lasse: Helstekt bläckfisk av microtyp. Har man käkat pizza med inälvor och dito med sniglar är det här en baggis. Inte lika trogen det franska när det gäller dryck. Sista (?) försöket gjordes häromdagen. En Kronenburg 1664 Blanc visade sig vara något i en Parfait Amor-färgad flaska som aldrig varit i närheten av ett mältat korn - drycken alltså.

 Ett avvaktande möte.
 

En hund med boll. Vad kul säger Lasse och försöker leka. Var så god, säger hundens husse och räcker kopplet till Lasse.

Men inte ville han lira boll.

Lite kul och ovant med en semesterort vid Medelhavet med bara fransmän, inte en tysk och bara två svenskar. Vill nån uppleva det så rekommenderar vi Sete, stället vi passerade vid lunchtid. Mer genuint.