onsdag 30 maj 2012

SEMUR en-Auxois - POUILLY en Auxis, 36,8 km.


Måndagen den 28 maj.

En liten repris:
Här har vi vår medeltida turistinfotjej igen. "Nere vid sjön där ni ska bo finns det en cykelstig runt sjön, c:a 12 km lång".
-Bra, sa vi och titta på kartan nedan, sjön sträcker sig åt det håll vi ska, Hurudana cyklar har ni? sa turisttjejen. "Tres bon Touringvelo", sa vi "Fino fino". Hon nickade. Hon borde sagt: "Mountainbike med fjädring både i gaffel och ram, traktorprofil på däcken, gärna med dubb, annars får ni gå 6 kilometer"

På norrsida österut är åt rätt håll
Här dök plötsligt en skylt upp om Canal de´Bourgogne, till vilken vi planerade att ansluta då det lär finnas en cykelstig jämte kanalen som löper ända till Dijon, senapsstaden, ett delmål på färden.



Hallå Robin, morfar här! DAGENS HUND får bli en förnäm dam av franskrysk sort. Nån vinthundvariant kanske. Kolla svansföringen, där ligger man i lä.


Bara idylliska bilder? Beror på att fotograferna var upptagna med att knalla med cyklarna över rötter och sten i cirka 6 km. Vissa partier, där lövskogen dominerade, gick det att cykla, men det tog tid.

Jag (Lisa) fick höra säkert 100 gånger: KÖR INTE NER I SJÖN, KÖR INTE NER I SJÖN. Inte för att  jag inte skulle bli blöt - utan för då skulle vi bli av med cyklar och hela packningen.

Den som lyssnar noggrannt på bilden kan höra typ 10000 grodor. Alla sorter förekom, padd- och lövgroddsstora. Tom Lasse hörde!
Jag (Lisa) försökte fånga någon på bild - men det bara sjöd av liv i vattnet.
När vi väl kommit ner till sjöns sydspets, letade vi oss upp genom byarna för att kunna docka till Canal Bourgogne. I en nästan öde by hittade vi en bildhuggare i full aktivitet i sin trädgård. Han verkade inte kunna så mycket franska men pekade ut vår färdväg.
Canal de Bourgogne med cykelstig på den gamla dragvägen. Kanalen förbinder Seine och Rhone.



Vi stötte direkt på ett cykelpar från Australien som  informerade om att cykelvägen var utmärkt.


Och faktiskt. En perfekt cykelväg. Denna dag mest två grussträngar med en grön i mitten.
Och vägen var utmärkt - med ett undantag - INGEN LUNCH - TÖRSTIGA - VARFÖR HADE VI INTE BUNKRAT UPP MED LITE FÄRDKOST.?? VI BORDE HAFT MED OSS LITE ISTE!!
Vi gör avstickare ut i de stora byarna för att leta något öppet. Det är måndag - säger ortsbefolkningen.
Vadå måndag? Bankholiday - eller?
Nästa samhälle som har något öppet skall vara Poully en Auxis, nästan 2 mil bort. Bara att bita ihop.

Slussarna var obemannade. Slusspersonalen åkte mellan dessa, vid behov, på moped.

Varför kommer jag att tänka på Knisa?
Vi möter djur av alla de slag på vägen. Här en "Doris".

Plan mark för det mesta. Backe endast vid slussarna, men alla slussar har bara en trappa. Med andra ord - lättåkt.

Kanalbåtarna - gamla ombyggda kanalbåtar - får precis plats i kanalfåran och slusslängden. Ibland så såg vi delar av båtresenärerna gå mellan slussarna.
Framme i Pouilly bestämmer vi oss för att slå läger. Vem vet när vi hittar något boende nästa gång.

Och just där, på kanalen, ser vi en båt glida in i en tunnel som tycks gå under hela staden. Undrar hur lång tid det tar innan man kommer ut?
Ser man ljuset i tunneln?
Nä, verkar ganska lång.....

3,3 km. Gäller att inte ha cellskräck.
Vi hittar ett mysigt, billigt, hotell och får instruktion hur vi skall hitta till garaget. Upp för backen till vänster. Finns 4 garage - ta det vänstra. Allt på klockren franska! Lisa nickade och nyckeln passde.!!
Raskt beställer vi sedan vars en frasig baguette med skinka, ost och tomater och 2 Leffe. HUR GOTT KAN DET FÅ VARA!


Och så här blev dagens tur. Blå kulpenna längs mycket kanal.

4 kommentarer:

  1. Nu börjar vi snacka!!
    Såväl omnämnandet av världens godaste senap, Dijon, som baguette- & Leffe-bilden, har satt igång högljudda magljud på kontoret, så här en timme före lunch.

    SvaraRadera
  2. Pust, flås, pust, flås. Vi blev lite åhängda, men nu har vi legat i som katten för att komma ikapp er. Vi har klarat oss helt utan rumpvärk. Vi är så glada för att sommaren har kommit igång och har börjat fundera på vem vi kan skicka ut på cykeltur nästa år, så att vi kan få semestra hemifrån. Tack för att ni så generöst delar med er.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi blev ju inspirerade förra året och syskonskaran är stor.
      Sedan är det er tur! När våra ben inte orkar längre... Lisa

      Radera
  3. Att ge sej ut utan att bunkra! Lärde ni er inget från vår blogg förra året??? Enda trösten är att man tullar lite på fettreserven.
    Cykelvägen längs kanalen ser fantastisk ut, helt i min smak.
    Köpte en burk Dijon på ICA i Löttorp förra veckan. Jättegod men inte så god som när man anar smaken i en skink/ostbaguette i Frankrike.

    SvaraRadera