COURGIS – AVALLON, 62,3 km

Problem med WIFI lite här och var! Vi publicerar ändå våra inlägg i tidsföljd.

Nu är det fredagen den 25 maj.

Vi lämnar vår värdinna, Mathilde, hyfsat tidigt och eftersom det redan är

varmt så vi startar i kortbyxor och kortärmat.

Lasse:

Målet för dagen är inte fastställt när vi startar, men vi väljer att följa Lonely Planets rekommendationer – LP den australiska backpackerbibeln – att följa floden Serein söderut. Gårdagens klättringar sitter i benen och en resa längs en flod känns bra att starta dagen med.

Utfarten från Chablis kantas av de ökenlika vingårdssluttningarna. Oändligt stora dalsidor kantade med olika tjocka rötter med ett fåtal späda blad. Intrycket är stordrift, vinjordbruksmaskiner av olika typer kryper fram som myror på dalsidorna.

2004 gjorde vi en cykeltur i Bordeaux, jämförelsen är inte rättvis då Bordeauxturen skedde i september strax innan skörd. Rankornas bladverk var grönt, frodigt och utvuxet och de blåa klassarna hängde mogna i väntan på att plockas. Bearbetningsperioden var över. Men layouten var annorlunda . De olika vinslottens odlingar var begränsade och tydliga. Vackra staket - åtminstone mot vägen - och i början av varje rad av rankor var rosor planterade. Slotten (inte alltid slottsliknade) med alla faciliteter för att kunna bereda, lagra och tappa fanns i anslutning till vingårdarna. Ägorna liknade mer stora trädgårdar än vinåkrar.

Vad gäller vita viner har Lisa bearbetat mig i några dagar. Torra vita viner har jag tyckt vara svåra att skilja åt oavsett pris, men efter den vinprovning hon utsatte mig för igår på en bar i Chablis är det bara att ge upp, Chablis Grand Gru mot Petit Chablis var olika världar!

I fronten vinåker, modell Chablis.

Starten från Chablis blev första dagen med sol och värme redan från början. Vår värd i Courgis påstod att temperaturhöjningen varit unik, 15 grader plus på ett dygn mätt vid samma tidpunkt.

Lisa:

Hela förmiddagen går på räls, lagom kuperat, vind i ryggen och vackert landskap

Plötsligt hör jag ett eko i mitt minne: FÖRSTE MAN SOM SER KYRKTORNET I NÄSTA BY, BUSVISSLAR. Så skulle han ha sagt, min far Ebbe, när det var dags för 11-kaffe. 

Och jag ser kyrkspiran i nästa by, när minnet rinner på.

Lasse:

Vid lunchtid närmar vi oss Noyers. Ser ut som ovan, man börjar vänja sig med franska städer som ser ut som i Wallanderland, korsvirkeshus som står och lutar sig mor varandra. Nu blir det inga fler bilder från ev kommande liknade städer, det här får bli den sista från mig.

 Lisa:

Efter lunch  så har vi två markerade (på kartan) backar att klara av.

Värmen bedövar och vi stannar med jämna mellanrum i skuggan av ett träd för att hämta andan.

Solkrämen åker fram, och Lasse sliter av sig tröjan för att cykla med bar överkropp. (Inga fotobevis) 

Passerar en och annan gammal gård på dekis – men gatlyktorna drivs, ibland, med solenergi.

Lasse:

I samband med lunchen bestämde vi oss för fortsättningen. Det finns en pilgrimsort, Vezelay. inom räckhåll, som är upptagen på UNESCOs Världsarvslista. Dessutom lär läget vara speciellt. LP säger: Location, location, location! Stan lär ha ett spektakulärt läge på ett klipputsprång. Men det ligger inte riktigt åt det håll vi ska.

Vi har kompassen inställd på Dijon, där Cote D´or börjar; namnet på den cirkel som omfattar Bourgognes egentliga område vad gäller högklassiga röda viner.

Men vi hittar en lösning som passar vår nyfikenhet på Vezelay, samt att vi behåller kursen mot Cote Dór. Målet för dagen blir Avallon, där vi tar en vilodag, vilken används för att åka buss tor Vezelay.

Avallon ser i statskärnan ut ungefär som på förra statsbilden så då vet vi. Avallon är en gammal romersk stad och har med sin position med utsikt över en bunt dalar, varit en militär utpost sen 900-talet. Under nån period lär den ha konkurrerat med Rom om makten i imperiet..(Nåt som stämmer Bjarne?)

Franska flygvapnet har koll på oss. Miragesniffningar över våra huvuden stup i kvarten. Jag gjorde några försök att fånga ett, här är resultatet.

Man ser bara röken av det. Mirage är snabbt, men Jas Gripen svänger snävare då det är instabilt, så det så….Leve den svenska vapenexporten! ;-). (Fläckarna på bilden har inte så mycket med rök att göra, det är min kamera som håller på att ge upp)

Kolla Lisas nya drapering - min cykeltröja som jag glatt lämnade över då jag tyckte den var något trång över bringan och axlarna (sic). Ska köpa en ny snarast, då retro/nostalgitröjan som jag fick av Elbe - en av mina favosvågrar - är något för varm. Får åka post hem.

Lisa:

En fråga till Elbe: Vem har skrivit autografen på cykeltröjan jag har på denna bild?

Vi närmar oss Avallon och upptäcker att vi tagit höjden den ligger på, undan för undan

En god belgisk öl kostar vi på oss för kvällen och undrar stilla, när vi ser notan, hur länge fransmännen har haft euron, Summan är redovisad både i euro och i franc.

Lasse: 

SEKO, kolla! Så här utrustar man franska brevbärare, med elcyklar! Intrycket från båda var entydigt. 

 ”Tres bon” var betyget.

Lasse

Robin, morfar calling. DAGENS HUNDBILD! Den här jycken kom en husse bärande med på gatan. Inte så konstigt att han föredrog att bli buren, bara två månader gammal - hunden alltså. Vet inte vad valpen heter, Nåt franskt, som Tintins Milou kanske. Tintin var i och för sig belgare, men i Belgien snackar många franska.,