Dagens etapp blev enligt ovan. Slutet blev oplanerat och ngt oväntat. Vi försöker som vanligt välja de små vita vägarna. Idag dristade vi oss också att ta en lång gul etapp då det visade sig att fransoserna höll sig borta från dessa på söndagarna
Vi lämnar Avallon och det bär djupt ner i en dalgång.
Lika måleriskt som dalgången på väg mot Vezelay.
Men obevekligt måste man upp igen förr eller senare.
Levande landskap - vilka e ni?.
En och annan obevakad järnvägsövergång.
En reflektion: För varje tramptag så etsas markens konturer in i själen! Till skillnad mot en bilresa, en tågresa, en flygresa. Nu vet jag hur landskapet ser ut i de här regionerna. (Lisa)
Så passerar vi departementsgränsen till Cote dÒr.
Fortfarande små trevliga initiativ i byarna, man kämpar för at överleva. |
Packning på marken? Här har hen glömt hjälmen på förra raststället!!
Hela stan var flaggbrydd med gult och rött (representerar vad?)
Och så småningom dök riddarna upp, det var nån sorts medeltidsvecka på gång. Lättarrangerat, kulisserna hade man gratis, bara att hälla ut halm på gatorna.
Hotell? Oh fidong, alla hotell i stan fulla men vid en liten sjö 4 km härifrån finns det rum, sa turistinfotjejen som också var tidsenligt draperad.
Ut mot sjön och vårt hotell vid Pont du Lac
Ps till Johnny angående kvällen. Lasse åt en utsökt Biff Tatare!! Han har inte blivit sjuk, så jag försöker väl också någon dag (Lisa). Ikväll blir det sniglar på klassiskt burgundiskt vis. Utspridda på pizza har jag redan ätit dom. (Lasse).
Robin! Morfar här! Dags för DAGENS HUND. En spaniel tror jag, av nån sorts medeltida ras. Nu gissar jag friskt. men både tjej och jycke ser fina ut, eller hur?
(Lasse)
Vi förstår precis vad ni menar med att markens konturer etsas in. Alla sinnen får sin beskärda del när man tar sej fram per cykel. Man uppfattar dofter, ljud och bilder, bara detta att korna hinner upptäcka att man passerar. Underbart!
SvaraRaderaRena vykortsboken...!
SvaraRadera